amalaj

Känner att klockan börjar bli väldigt mycket så ska faktiskt gå och sova nu. Vanligtvis har jag sovmorgon till 11.00 på onsdagar, men imorgon måste jag in tidigare. Har ett arbete som måste vara klart imorgon så får åka in så jag är i skolan 8.00. Inte överdrivet kul kanske, men behövligt.

Hoppas han inte läser min blogg längre för jag antar att detta skulle göra honom ledsen att läsa. Han läste bara långa texten igår eftersom jag bad honom. Denna dagen har vart ganska jobbig fast jag inte riktigt velat erkänna det för mig själv. & kvällen ska vi inte ens snacka om. Får hoppas jag klarar av att somna nu i alla fall. Jag saknar honom så otroligt mycket och det är inget jag kan dölja.

Tänker hela tiden på när han sa att det skulle vara vi föralltid. Jag frågade då hur länge föralltid var för honom eftersom sist en kille sa så till mig höll det bara 3 månader. Svaret jag fick var ''Tills någon av oss slutar andas och efter det med''. Det gör ont att tänka på det. Klumpen i halsen blir bara större och större och det svider i hjärtat. För vad jag vet har varken han eller jag slutat andas.  Åååh, amelie get over it! Det blir bättre om ett tag. Men just nu känns allt jävligt hopplöst.

Hela veckan är bestämd så jag har och kommer inte behöva sitta ensam något. Då slipper jag i alla fall tänka på allt mer än nödvändigt.

Måndag: Var jag med brorsan
Tisdag: Dansuppvisningen
Onsdag: Va med porrhänna
Torsdag: Kanske vara med Ollie
Fredag: Grillkväll me brudaar
Lördag: Parketten med brudaar
Söndag: Måste plugga, men antar att det blir vänner denna dag också

Denna veckan ser så sjukt bra ut. Så nu försöker jag ha ett leende på läpparna även fast hjärtat gråter. Nu blir det sängen, hoppas jag inte känner samma imorgon. Utan att morgondagen blir en dag då allt känns lite lättare. För sådana dagar finns ju ibland.

Sov gott mina söta bloggläsare!

life is easy, if you wear a smile (?)


/ Amalaj